Midsommar, schmidsommar, som Assar och jag säger.
Nejdå, vi ska fira denna ljuvliga högtid enligt konstens alla regler senare idag. Vi har anlänt till Luleå för att träffa släkt, njuta av storspovens drillar och det magiska ljuset. Men när det uppstod lite dödtid passar jag på att skriva lite på en Stig Lindberg-text, medan Assar spanar på hundar från mammas balkong.
Det är precis det här jag är ute efter med mitt nya frilansliv: att styra själv när, hur och var jag jobbar. Efter 20 år med 9-17-tider i kontorslandskap är den friheten berusande. Hittills tillräckligt berusande för att kompensera ångesten den 25:e varje månad när lönen inte kommer…
Ser ni den lilla tunna linjen mellan prickarna på Adam-koppen nedan? Det är den som gör hela mönstret och förvandlar det till något mer än bara en prickig kopp. Den där linjen tänker jag på idag!
Glad midsommar!